Ett
missförstånd
Jag
satt med Lena på Elverket, vi pratade och drack en öl.
Lena berättade om den snygga lampan hon sett på IKEA.
Det vill säga, hon var förtjust i formen och funktionen.
Att det var en rislampa som bara fanns i vitt gillade hon inte
däremot. Här uppstår missförståndet:
Lena säger att hon vill köpa lampan ändå men
sy en påse att hänga på den. Tanken svindlade.
Vad Lena egentligen menade var att hon ville sy ett fodral som
följde formen men jag såg framför mig en lysande
påse. Tänk dig att köpa en lampa som du gillar
men ändå tycker är ful och sätta den i en
påse. Du vet att lampan finns där under påsen
och du har gjort ditt val och köpt den, så du har funktionen
men du anpassar produkten till dig själv i så hög
grad så att du döljer den.
Hur
konstigt och briljant är
inte det?
|
|
Du kan ta makten över tingen, designen.
Tänk
dig att du står på ON OFF och ska köpa en radio.
Hur ofta väljer man inte mellan en ful, tråkig eller intetsägande
och går hem med den som man hoppas ska plåga en minst
i femton år framåt. Sy en egen påse till den, det
finns oändligt med variation på material, färg och
mönster och framför allt: det är du som bestämmer
vad du ska ha omkring dig. Tänk dig en butik där allt ser
likadant ut, före påsen och sedan med påsar på allt.
Vilken prakt, vilken individualitet, vilken rikedom och vilken fröjd
för ögat och alla andra sinnen det taktila inte att förglömma.
Man kan skapa nya egna former och mjukhet genom att använda
stoppning, variationerna är oändliga: Färg, mönster,
stickat, luddigt, och så vidare, i all oändlighet, amen.
|